Alla borde ha en sådan vän...

Som ni vet så sålde jag min bästa vän förra veckan. Jag tänkte skriva ett inlägg nu om varför vi sålde honom, jag får dagligen frågor om det så jag känner att det är dags nu.
 
Jag vet att många av er är förvånade, Chaconne var hela mitt hjärta. När han åkte tog han det med sig, bokstavligen. Han var min bästa vän, en sådan vän man bara får en gång i livet. En sådan vän man alltid ska behålla och just den vännen sålde vi. Jag vill inte att ni tror att vi sålde honom bara för att jag vill ha en tävlingshäst och pressa skiten ur den för så är det verkligen inte.
 
Vi sålde Chaconne till en jätte gullig och duktig tjej, till en tjej som tyckte så oerhört mycket om honom. Dem passade så himla bra ihop, både i hanteringen och i ridningen. Allt vi ville var att han skulle få det bra, gå lite lugnare ridning där han kunde lufsa lite som han vill ibland, inte köra all in som vi gör på våra träningar. För det håller han inte för i längden. Hon som köpte honom var väldigt mån om sina hästar hemma på hennes gård vilket var super. När hon berättade om hur han skulle få det kändes det 110% rätt. Han kunde inte ha kommit till ett bättre hem. Faktiskt. Jag är super nöjd och han med. Nu springer han runt i fina hagar och är ute hela dagarna men en travare och en ponny, bästa kompisar.
 
Jag får även många frågor om varför vi sålde honom och hur vi tänker på framtiden inom ridningen.
 
Jo såhär, vi vill ha en yngre bästa kompis som vi kan lära en del. En som har lite rutin på banorna men kanske behöver lära sig lite. Så en häst mellan 6-10 år. Jag är absolut inte ute efter att klättra i klasserna, tvärt om. Jag vill tävla när det känns rätt. Utmana mig och hästen men även känna oss säkra på en höjd tills att vi går upp på nästa höjd. Inget tvång eller något liknande, det ska vara på bådas villkor och det ska vara snällt emot hästen och mig. Vi tävlar med oss själva och inte för placeringar, även om det skulle vara kul att bli placerad så är det absolut inte vårat mål.
 
Jag vill bara att ni ska veta att jag saknar Chaconne mer än allt annat. Jag har aldrig träffat en så fin häst som han är. Han är helt otrolig, en super fin häst som ställer upp i alla lägen. Han ger en verkligen ett självförtroende, min gud klimp. Han finns alltid i mitt hjärta, föralltid. Världens finaste, åh vad jag saknar honom...
 
 

Vart ska jag börja?

Åh, jag är så himla ledsen!

Allt började för ca en vecka sedan, i söndags. Det var det senaste inlägget som jag skrev här. Varför? Allt gick bra på tävlingen tills framridningen. Han stack i handen ca 3 gånger. Jag fick panik vid startsignalen då han studsade och stack. Det gjorde det omöjligt för mig att komma runt fel fritt. Alla språng fram till det tredje gick bra. Sedan gick det bara utför. Han red hinder nr 4, sedan bara drog han. Jag gick ut därifrån, super besviken med 4 fel i bakhuvudet. Fine, första hopptävlingen. Men mitt hopp ges upp när jag inte ens kommer runt på 70cm felfritt. Tyvärr så har jag ändrat min utställning sedan dess vilket gav sina resultat på dagens träning.

Inte nog med att tävlingen gick åt skogen så möts man av ett hem i kaos. Vi hade haft inbrott. Nu får ni svaret på min inaktivitet. Såhär ligger det till, vi kom hem och allt låg ute på golvet. De hade gått igenom hela hemmet. De har även stulit min dator och därför har ni inte fått inlägg eller bilder i veckan. Just nu ligger mitt liv väldigt illa till. Jag orkar knappt något mer, stallet känns jobbigt och jag hoppas verkligen att det blir bättre. Jag behöver drar stöd just nu! 

Idag har jag ridit Pelle en stund på dagen, red igenom honom och det kändes väldigt bra inför söndagens tävling. Jag hoppas att jag rider LC:1 på minst 65%, gärna högre. Sedan hoppade jag Calle vilket gick åt skogen. Jag höll på att åka av och glömde vägarna 3 gånger. 

Imorgon ska jag till och provrida hästar, tre stycken och det ska bli super kul. Hoppas att det går bra.

Jag har även en viktig sak att berätta.
Chaconne åkte till Värmland i veckan, tråkigt nog. Nu ät han såld och vi står hästlösa för tillfället. Hjärtat är krossat och jag saknar honom sidor mycket. Det var bäst såhär, för honom och oss. Han har hamnat rätt iallafall och det gick jätte bra att åka med honom. Han stod så snällt i transporten.
2013-2015 <3

Pelle <3

Den här bilden togs 10 min innan han åkte </3

Chaconne till salu

 
HÄR kommer ni till annonsen!
Här skriver du lite information om dig kanske, vad din blogg handlar om och något om dig? Skriv vad du vill eller skriv ingenting alls. Kram HannaVic.se